JÄVLA SKIT! jag skrev just världens längsta inlägg, OCH SEN TRYCKTE JAG BORT SKIITEN. Ursäkta min språkbruk!

Jag kom hem rätt sent igår, klockan var väl kring 3, så därför sovde jag till halv två på dagen idag. Det är konstigt att bara för att man är vaken längre på natten så sover man fler timmar sen, går man och lägger sig tidigt räcker det med 8 timmars sömn (men det blir oftast kring 5-6 timmar för mig) men somnar man sent sover man upp emot 12 timmar.

Jag och pappa var nyss på Maxi och handlade mer eller mindre onödiga men dock rätt trevliga saker så som 2 liter jordgubbar, vindruvor, vattenmelon och en Cosmopolitan i handväskeformat. Mysigt. Jordgubbar är ju trots allt det bästa jag vet, tätt följt av sommaren, men de två ligger ju rätt nära varandra.

Egentligen skulle jag färga min utväxt igår, men Linnea var lite osäker på om hon skulle använda ljusare-färgning eller blekning, så vi ska vänta till måndag så att jag hinner fråga Classe om råd. Huvudsaken att jag slipper denna förfärliga svarta strimma mitt på skallen till midsommar och stadsfesten.

Jag städade min garderob för någon dag sedan och gjorde en fasansfull upptäckt, eller egentligen två (men den ena är mest konstig). För det första består 98% av min garderob av svarta kläder, därför har jag härmed förbjudit mig själv att köpa mer svarta klädesplagg, herregud folk kan ju tro att jag ska på begravning varje dag. För det andra så hittade jag högst upp några gamla tomma ciderflaskor och en ölburk som jag och Isak av någon anledning gömt för länge sedan. Det roliga är att först kunde jag verkligen in placera vad dessa flaskor gjorde i min garderob.

Bäst just nu är I'm a flirt - Bow wow Feat. T.I, R.kelly & T-Pain

För en stund sedan tittade min andra brorsa förbi, han skulle bara in och låna toaletten och hämta en cykel. Men efter sitt lilla toalettbesök säger han något till mig som får mig att rygga tillbaka. Han ber mig skaffa mig en bra utbildning så att jag kan flytta till USA så att han har något att skryta med, så att han kan säga till folk att han har en syster i Förenta Staterna som han hälsar på lite nu och då.

I vanliga fall är det väldigt lätt att läsa av min käre bror för att veta om han är ironisk eller inte, men idag kunde jag inte det. Det var något speciellt med sättet han sa det på. Så nu undrar jag, vill min egen bror, mitt eget kött och blod, egentligen bara att jag ska lämna landet?

Jag tycker detta är så kul. Min bror och hans kompisar är mitt uppe i något slags uppror mot föräldrarna.

Idag rakade en av deras tjejkompisar bort allt deras hår, så Petter har väl en sisådär 3 mm långt hår nu. Och jag står bara bredvid och skrattar gott, för jag vet att det kommer straffa sig i längden. Det kommer dröja LÄNGE innan mina föräldrar börjar lita på honom igen, vilket betyder att han i längden kommer få sota för sina misstag, hehehe.

Jag kommer aldrig sluta skratta åt detta. Igår var jag hemma och tog det lungt, såg på "She's all that" och sånt. Min lillebror och hans kompis hade bett om att få sova i tält eftersom att det var första dagen på deras sommarlov och även om mamma hade sina misstankar så lät hon dem göra det.

Kring klockan 11 på kvällen ringer telefonen hemma och jag svarar.

Jag: Hej det är Elin.

En man: Hej Eva! Du har inte möjligtvis en son som heter Petter?

Jag: Jo det har jag, fast jag heter Elin och är hans syster...

Mannen: Jaha, du har inte möjligtvis dina föräldrar inne då?

Jag: jo, visst.

Och sen räckte jag över telefonen till min pappa, helt övertygad om vad saken gällde.

Kanske fem minuter senare rullar en polisbil in på vår uppfart, en manlig polis kliver ut bilen och hälsar på min pappa. Kvar i bilen sitter min skamsna, inte allt för smarta, 14-åriga lillebror och fruktar vad som komma skall. Min pappa leder min bror mot vårt hus där jag står och hånler lite smått, jag kommer aldrig glömma min brors min. Ögonen var alldeles blanka och han såg helt bortkommen ut. i vanliga fall skulle han ha vart riktigt förbannad och börjat skrika på mina föräldrar för att försvara sig, men igår var han heöt lugn.

Jag erbjöd mig att inleda denna predikan som väntade Petter, och han och jag satte oss inne på mitt rum. Det var en fin stund. Jag delade med mig av mina minnen från mina första fyllor och gav honom tips och råd, och för att föregå med gott exempel rådde jag honom att vänta ett år till innan han började festa på allvar. Sen sa jag också att om han är smart nu så bör han vara ärlig mot mamma och pappa, de kommer ändå genomskåda honom annars. Och jag tror faktiskt att han tog till sig av det jag sa. Jag är inte helt säker på att han kommer vänta ett år, men jag hoppas att han i alla fall lärt sig något.

Tilläggas bör att han drack 4 stycken 3,5:or och spydde två gånger, jag fick även höra vad man ska göra för att bli fullare fortare, hm...

Efter en stunds åkande
Elinda: Elin, det är blött i rutschkanan
Elin: Jamen det regnade ju nyss..
Elinda: Nej, det gjorde det inte..?
Elin: Alltså, jag vill gå hem nu.

Är du störd eller? Har jag gjort dig något?

Om så är fallet skulle jag uppskatta om du kunde tala om för mig vad felet är, för jag förstår verkligen ingenting. Jag försöker bara vara trevlig. Det är precis som om du är rädd för mig och måste spela obrydd (för det vet jag att du egentligen inte är), väx upp för fan! Tack och hej.

Jag vet, jag är galen i mitt bloggande nu, men jag kan inte hjälpa det.

Jag blev kär idag, och då är jag inte ironisk, jag blev BLIXTFÖRÄLSKAD. Jag var på min lillebrors skolavslutning tillsammans med några kompisar, man får aldrig in den där riktiga sommarkänslan förrän man gått på Brännans skolavslutning. som vanligt var det hög klass på både kören och solisterna, men den här gången var det något alldeles extra.

Maybe I've been here before
I know this room, I've walked this floor
I used to live alone before I knew you
I've seen your flag on the marble arch
love is not a victory march
It's a cold and it's a broken hallelujah

Kanske världens bästa låt med kanske världens bästa sångare (okej, kanske inte världens bästa). Jag har aldrig varit så nära till tårar bara av att lyssna på musik, och jag har aldrig haft sådan gåshud. Från och med idag är de alltid välkomna hem till mig, förutsatt att de sjunger Hallelujah för mig förståss.